Många av bokens gamla ord dyker upp när de behövs – och ofta när de inte behövs. Jag ser det som folkbildning.
Min ambition med denna bok är enkel: att visa att dialekten inte är en kuriositet för nostalgiker, utan ett levande språk med både kraft och finess.
Jag gör inga som helst anspråk på att äga dialekten. Men jag är stolt över att få bära den vidare. Om boken kan få någon att le, känna igen sig eller bör-
ja använda ett gammalt ord igen – då har jag lyckats.
//Lars Yngve